Tankar

2 år efter en överfallsvåltäkt

1 oktober, 2017

Amanda Hansson, Amandahans skönhetsblogg, amandahans, skönhetsblogg, skönhetsbloggare, skåne

Jag har varit tyst här ett litet tag. Må hända att det startade ofrivilligt men när dagarna gått har jag haft en stor klump i magen. ”Ska jag berätta eller ska jag låta bli? Vem vill läsa om något sådant i en skönhetsblogg? Tänk om jag går från att vara lagom personlig till alldeles för privat?”. Frågorna har varit många och svaren väldigt få. Jag har läst era kommentarer och många undrar snällt vart jag tagit vägen. Jag har inte försvunnit, varje dag sitter jag här och läser kommentarer, ser hur besöksantalet går upp och ner och undrar varför mina fingrar inte får ut ett inlägg som kan förklara. För jag tror att jag måste förklara för att kunna gå vidare med min blogg.

Men jag vet inte om jag kan förklara. Hur får jag ut detta i ord liksom? Vad jag vet är att jag har ett stort antal följare och att oddsen tyvärr ser ut så att många utav er med största sannolikhet också blivit utsatta för det eller för något liknande. Jag gick faktiskt ut med min mörkaste hemlighet på Facebook och fick ett enormt gensvar. 100 meddelande i inkorgen som beskrev hur tjejer blivit utsatta för liknande och det var överväldigande för mig. Så många som mår som mig i hemlighet.

Jag blev utsatt för en överfallsvåldtäkt 2 juli 2015. Jag var bland annat med i ”Brottsplats Sverige”, alla Sveriges tidningar, gjorde en kompositbild/fantombild på polishuset i Stockholm tillsammans med en specialist, genomled fotokonfrontationer och rättsmedicinska undersökningar. Jag minns nästan ingenting av de senaste 2 åren. Jag minns inte mina födelsedagar, jag minns inte vad jag gjorde den dagen och jag har ingen aning om vad som har hänt sen dess. Jag har hört att det är vanligt när man har PTSD, när man tar mycket medicin och framförallt när man måste stänga av för att överleva.

Däremot minns jag skönhetsrelaterade saker så som Daisy Beauty London 2016. Jag minns hur vi kämpade i Beauty Boulevard Awards. Jag minns Daisy Beauty Expo. Jag minns alla behandlingar och event jag gått på i samarbete med bloggen och jag minns alla människor jag träffat. Alla tripper till Stockholm, alla roliga och spännande produkter jag testat och alla sminkningar jag gjort. Jag har träffat människor som idag betyder jättemycket för mig men som jag tagit inte avstånd till för att jag är rädd vad som ska hända om jag berättar. Konstigt men sant. Men jag minns allt underbart och roligt jag fått göra på grund av denna blogg och jag vägrar ta avstånd mer, jag vägrar vara tyst och jag vägrar vara rädd för vad världen kommer att säga när jag äntligen talar ut. I två år har jag skyllt på mig själv och försökt förstå varför han gjorde det mot mig. Det har tagit mig två år att ta tag i denna händelsen. Nu går jag i en intensiv PTSD-behandling och har äntligen lärt mig säga att jag hatar honom och inte mig själv.

Jag inser att detta nog är mitt rörigaste inlägg någonsin. Jag ber om ursäkt men jag måste bara få ut allting. Jag måste få ut alla känslor och alla tankar. Framöver kommer jag berätta när jag mår dåligt så att ni har en förklaring. Ni har alltid varit världens bästa bloggläsare och jag vet att ni förstår om ni bara får en förklaring. Jag ska göra någonting för alla tjejer som blivit utsatta på ett eller annat vis. Jag ska bara komma på vad. Tillsammans är vi starka och om vi bara vågar prata om sånt här som händer kommer det bli mer accepterat i samhället. Kanske kan vi stötta varandra? Det är inte vårt fel. Det är idioten som bestämde sig för att våldtas fel. 

9 Kommentarer

  • Svara Tina 1 oktober, 2017 | 19:37

    Kan aldrig föreställa mig vad du eller andra i samma situation går igenom. Kämpa på! Du är grym <3

  • Svara Louise 1 oktober, 2017 | 19:44

    ❤️

  • Svara Mia 1 oktober, 2017 | 21:09

    Starkt av dej att dela med dej av en sån fruktansvärd händelse ❤️ Du är grym

  • Svara Rebecka - Diplomerad makeupartist och maskör 1 oktober, 2017 | 22:11

    <3 <3 <3

  • Svara Therese 2 oktober, 2017 | 07:21

    Jag är så ledsen att du utsatts för något så fruktansvärt traumatiskt. Du är stark som berättar och som går vidare med livet och går i behandling. Jag hoppas och tror att du har massor av fina vänner omkring dig, men hör av dig om du behöver prata! Kram

  • Svara Jenny 2 oktober, 2017 | 13:56

    Det är hemskt att du utsatts för detta, och nu har PTSD som följd. Jag har blivit utsatt för våldtäkt och kan relatera, har också PTSD idag och ingen tar tag i det. Jag tycker du skrev en så bra mening: att du lärt dig hata honom och inte dig själv! Det är så otroligt viktigt att vi som blivit utsatta för olika grader av sexuellt våld lär oss det, att det inte var vårt fel och att sluta tänka ”om jag bara” osv… Heja dig! Kramar.

  • Svara Mona Lindström 2 oktober, 2017 | 19:47

    Så oerhört starkt gjort av dig att berätta. Fruktansvärt att du skulle behöva bli utsatt för det vidriga. Jag är säker på att dina ord styrker andra som varit med om liknande situationer. Du blir och är en fin förebild. Sträck på dig och kom ihåg att det aldrig är eller varit ditt fel. Det är förövaren som ska skämmas och straffas rejält.
    Stor varm kram till dig.❤
    Hälsningar Mona

  • Svara Madeliene 5 oktober, 2017 | 20:11

    Men usch vad hemskt.. 😦 Vet inte vad jag ska säga, jag hoppas innerligt att personen som gjorde detta mot dig har åkt fast / eller åker fast så att det inte händer igen mot någon annan helt oskyldig person. Hoppas verkligen att du börjar må bättre och kan gå vidare, för det är du så värd! Du är värd allt ❤

    Även fast jag inte känner dig, så hoppas jag verkligen att du kan börja gå vidare och börja må bra, för detta är verkligen hemskt att få vara med om! Du är så stark att du ens skriver om en sådan här sak, men det är så bra gjort så att alla andra människor förstår att sådant här faktiskt händer! ❤

  • Svara Dixi Wonderland 6 oktober, 2017 | 10:07

    Jag vill bara ge dig världens största kram! Jag hoppas att du inser hur otroligt stark du är som 1. Har överlevt 2. Tagit dig dit du är idag 3. Vågar berätta. Det är så himla viktigt att du som blivit utsatt ALDRIG känner skam eller att det på något sätt var ditt fel. Jag lider så med alla de kvinnor/barn som blivit utsatta för sexuellt våld. Så otroligt starkt av dig att berätta. Massa kramar!

  • Kommentera